Borderline
Borderline-personlighetsstörning (ungefärlig betydelse: gränsland), i dagligt tal endast borderline [’bo:ɖɘɭajn], är en personlighetsstörning
Det främsta problemet för dessa personer är deras emotionella instabilitet och svårigheten att reglera sina känslor. De känslomässiga problemen leder till svårigheter att bete sig på ett fungerande sätt, vilket i sin tur leder till relationsproblem och svårigheter att skapa en stabil självkänsla.
Patienter med Borderline-personlighetsstörning har stor samsjuklighet - de är för det mesta allvarligt deprimerade och lider ofta av andra psykiska problem som posttraumatisk stresstörning, social fobi, ätstörningar, tvångssyndrom och panikångest. Deras liv präglas av desperation. De blir lätt missförstådda och uppfattas som besvärliga och manipulativa av sin omgivning.
Termen borderline myntades i början på 1900-talet. Personer med psykiska problem kategoriserades då antingen som neurotiska eller psykotiska. Eftersom borderlinepatienter inte tycktes passa helt in under någondera av kategorierna togs benämningen borderline (av engelskans ord för gränslinje) i bruk. Trots att denna uppdelning inte längre är aktuell har ordet borderline på många håll bibehållits, bland annat i den vanligast förekommande diagnosmanualen för psykiska störningar, DSM-IV. Vissa anser att en lämpligare benämning är emotionellt instabil personlighetsstörning, och detta begrepp används i WHOs klassifikationssystem ICD-10.
Statistik visar att 10-20% av alla borderlinepatienter dör som ett resultat av självmord. Risken ökar ytterligare när andra diagnoser uppträder hos samma patient, som till exempel borderline-störning och ADHD. Om en patient har borderline-störning i kombination med missbruk är risken för självmord så hög som 60%. Närstående till en patient som diagnostiserats med denna störning har rätt till klar och tydlig information, så att de kan stötta personen. Riskfaktorerna kan reduceras genom en korrekt ställd diagnos och därmed följande behandling, ofta med familjen inblandad. Den som lider av borderline-störning behöver ett starkt kontaktnät runt sig för att ge stöd. Detta är dock inte det lättaste, eftersom personen ofta har stora svårigheter i nära relationer, vilket sätter stor press på de närstående som ofta blir drabbade av/indragna i personens sinnesstämning, utåtagerande och destruktiva beteende.
Borderline personlighetsstörning konstateras tre gånger så ofta hos kvinnor som hos män. Vad det beror på är inte känt. Vissa forskare menar att många män med diagnosen antisocial personlighetsstörning egentligen har en borderlinestörning.
